Olika typer av vegetarianism
Det finns olika typer av vegetarianism där vissa grupper väljer att utesluta allt som kommer från djurriket medans andra inte är lika strikta och väljer att äta t.ex. ägg och mejeriprodukter. Jag ska nu utreda några av de vanligaste typerna.
Först och främst vill jag utreda begreppet vegetarian. Det finns en allmän föreställning om att vegetarianer äter fisk. Detta är emellertid fel. Äter man fisk är man inte vegetarian. Vegetarianer kan äta animaliska produkter, men inte animalier så därför vore det fel att kalla sig för vegetarian. Det mest korrekta skulle kanske vara att säga att man i huvudsak äter grönsaker, men fisk ibland.
Den allra vanligaste typen är lakto-ovo-vegetarianism, det är den typ av vegetarianism som är minst sträng. Att vara lakto-ovo-vegetarian innebär att man förutom vegetarisk kost även äter mjölkprodukter och ägg. Lakto kommer från latinets lac som betyder mjölk och ovo betyder ägg. Logiskt nog så äter alltså en lakto-vegetarian som lakto-ovo-vegetarianer men utesluter ägg, medans en ovo-vegetarian utesluter mjölkprodukter. Väljer man däremot att avstå från allt som kommer från djurriket så kallas det för veganism. Är man vegan så bör man se upp, risken för brist på vitamin B12 är stor. Vitamin B12 finns endast i animaliska produkter så man måste komplettera med extra tillskott.
Det finns många andra varianter på vegetarianism som är mer extrema. Frukterianer t.ex. som endast äter frukt, frön och nötter. En del menar att man bara ska äta fallfrukt. Som frukt räknas allt som har en blomma så förutom det som vi vanligtvis definierar som frukt så äter man även tomat, gurka, squash och avocado.
Källor
http://www.vegetariskmat.se/vegetarianism/
http://hem.passagen.se/tomyy/text/olikavego.html
http://web.veganlife.se/kostrad/det-vegetariska-valet
// Jennifer
Konsumera medvetet!
Har djuret levt ett värdigt liv innan det slaktats och har det över huvud taget gått igenom en värdig slakt? Eller har det fått beta varje dag och fått all den omtanke det behöver?
Alla dessa frågor går inte att bevaras när man står i livsmedelsbutiken men allt fler väljer faktiskt att försöka konsumera medvetet. Detta görs bland annat genom att välja närproducerat, ekologiskt eller rent av vegetariskt. Man kan genom det dra slutsatsen att allt fler bryr sig om att våra matdjur ska ha en välfärd precis som oss människor.
Här tänkte vi bjuda på tips för att konsumera medvetet!
- Köp kött, ägg och mjölkprodukter med auktoriserad märkning om hög djurvälfärd. Äggen ska gärna vara från frigående djur som hålls utomhus, de ska gärna vara närproducerade och ekologiska. Genom att välja dessa visar du som konsument att du är intresserad av mer djurvänliga alternativ där deras behov i större grad tillgodoses.
- Undvik varor som pryds av förskönade bilder eller beteckningar men som inte har någon egentlig märkning som står för djurvälfärd. De säger inget om detta och försöker ofta bara dölja sin industriella djurhållning.
- Tyvärr är det idag fortfarande svårt att se på många produkter om de är framtagna på ett djurvänligt sätt eller inte. Förhoppningen är att det snart kommer att införas en så kallad välfärdsmärkning på animaliska produkter. Det bästa du kan göra är att leta efter produkter från närliggande gårdar där djuren får gå fritt utomhus.
- Om du köper utländska produkter så kan du se efter att djuren inte har blivit transporterade över långa sträckor för att slaktas. För det mesta är köttet märkt med både ursprungsland och var djuret har slaktas.
- Be om ett större utbud av produkter som är ekologiska och från frigående djur där du handlar.
- När du är utomlands så kan du på förhand kolla upp vilket märkningssystem landet har. Rätta dig efter de märkningar som försäkrar att man tagit hänsyn till en hög djurvälfärdsstandard under produktion, transport och slakt.
//Sofi
Källa:
http://www.wspa.se/din-hjalp/konsumera-med-omtanke/default.aspx
Vad menas med ekologiskt?
Om man går in i en vanlig mataffär ser man ekologiska livsmedelsprodukter till både höger och vänster. Ofta till ett dyrare pris. Men vad betyder det egentligen att produkten är ekologisk?
De flesta vet inte vad som skiljer ekologisk mat från ”vanlig” mat. I den ekologiska odlingen använder man inte konstgödsel och kemisk bekämpningsmedel. Fodret som används till att mata djuren är oftast odlade på den egna gården. I den ekologiska odlingen är det också viktigt att djuren får vistas utomhus, till skillnad från de vidriga förhållanden som många slaktdjur tvingas leva i. Att de får vistas utomhus är viktigt för att de skall kunna ge utlopp åt sina naturliga beteenden. Läkemedel används restriktivt. Bestrålning och genetiskt modifierade organismer är inte tillåtet.
Det finns ett flertal EU-förordningar som reglerar den ekologiska produktionen inom medlemsländerna. Dessa förordningar reglerar hur produktionen skall gå till, hur märkningen av produkter skall gå till, hur kontrollen skall ske samt vad som gäller vid import av utländska varor till något av EU:s medlemsländer.
Huvudregeln inom EU är att alla som framställer, bereder, förvarar eller importerar från tredje land och vill ha en ekologisk märkning måste underkasta sig ett godkänt kontrollorgan. I Sverige finns fem godkända kontrollorgan som kontrollerar och certifierar ekologiska livsmedel.
För att en produkt skall kunna få en ekologisk märkning krävs det att den innehåller minst 95 % ekologiska ingredienser. Alla steg i produktionen måste också ha godkänts av ett ekologiskt kontrollorgan. Om de ingredienser som omfattas av de resterande 5 procenten måste man ansöka om att få använda andra produkter om den ekologiska varianten inte finns i rätt mängd eller kvalitet. Livsmedelsprodukter som innehåller mindre än 95 % tillåts inte ha ekologisk märkning. Det kan då alltså finnas produkter med 94 % ekologiska ingredienser som inte är ekologiska när man ser produkten i varuhyllan.
Källa: Livsmedelsverket
Vad menas med KRAV?
KRAV-märkningen innebär inte bara att djurhållningen på gården måste stå i enighet med lagen, deras bestämmelser sträcker sig längre. För att en gård ska få KRAV-märkningen på deras produkter ska djurhållningen utgå från djurens naturliga beteende och alla djur ska hållas så att deras välfärd och hälsa främjas. Utfodringen ska anpassas till djurens naturliga behov och kraftfodergivorna ska begränsas, rutinmässig förebyggande medicinering får under inga omständigheter förekomma. Djurhållningen ska alltså kännetecknas av ett gott djurskydd och en mycket god djuromsorg.
På en KRAV-gård får all nötkreatur ekologiskt foder och även fri tillgång till grovfoder i form av ensilage eller hö. Både mjölkkor och köttkor får beta under en stor del av året och inomhus ska de ha tillgång till välströad liggplats utan spaltgolv. Korna får stå ensamma då de kalvar och kalvarna får sedan även dia sin mamma. De föds sedan upp på riktig mjölk och får växa upp i grupp med andra kalvar. Till slakterierna får djuren transporteras i sammanhållna grupper och slakten ska ske lugnt och värdigt. Skötarna ska ha möjlighet att närvara fram till avlivningsmomentet och man ska i största mån sköta allt så naturligt som möjligt. Man kan till exempel låta djuren gå från mörker till ljus och låta de gå utefter vilken rang de har i flocken.
Även grisarna och fåren får fri tillgång på grovfoder samt blir utfodrade med ekologiskt foder. Grisarna har möjlighet att böka runt utomhus året om och under sommaren kan de beta fritt och svalka sig i gyttjebad. Kultingarna och lammen ska få vara kvar hos mamman länge och även här ska slakt ske lugnt och värdigt.
Hönsen på KRAV-gårdar får ekologiskt foder och rotfrukter eller annat grovfoder. De ska kunna krafsa, sandbada och picka mask och gräs utomhus. De får röra sig fritt inomhus i dagsljus med max 7 höns per kvadratmeter. De får även en pinne att sitta på och ett rede att lägga äggen i.
Mer information hittar du på KRAVs hemsida, http://www.krav.se.
Källor:
http://www.krav.se/Om-KRAV/KRAV-markets-mervarden/God-djuromsorg/
http://www.krav.se/KravsRegler/101/
//Sofi
Djurfabriker
Tre fjärdedelar av alla värphöns i världen tvingas bo i trånga burar med ungefär tre till fyra andra hönor. De kan aldrig sträcka ut sina vingar eller över huvud taget röra sig naturligt. Även några av deras viktigaste naturliga beteenden tas ifrån dem, bland annat att lägga ägg i ett rede och söka föda på ett naturligt sätt. För att undvika konflikter med andra hönor klipps en tredjedel av näbben av och bristen på rörelse samt den snabba takten av äggläggande gör skelettet skört.
Majoriteten av alla mjölkkor tvingas fortfarande att stå uppbundna största delen av deras liv vilket ger liknande problem som hos hönorna. På grund av rörelsehindringen får de ofta problem med ben och klövar. Den överdrivna mjölkproduktionen, som uppnåtts genom bland annat avel och extra näringsrikt foder, leder till exempel till juverinflammationer. Ett annat sätt att producera mjölk snabbt på är att korna insemineras regelbundet och att kalvarna i tidig ålder separeras från deras mammor vilket självklart orsakar stress för båda. Kalvarna tvingas sedan stå i trånga utrymmen och får inte deras behov ordentligt tillgodosedda.
Dräktiga suggor i djurfabriker är ofta fastspända under största delen av sina liv. De kan då inte ens vända på sig vilket skapar både fysiska problem liknande de ovan nämnda men även psykiska problem. Fixering av suggor är som tur är inte tillåtet i Sverige men detta förekommer ofta i de flesta andra länder i världen.
Gemensamt för alla djur som produceras i djurfabriker är alltså att de sällan ser ens en glimt av dagsljus under sina liv. De trängs i kalla lokaler och tas ifrån alla naturliga sätt att finna föda. Genom avel och foder tvingas de producera mer mjölk, ägg eller ungar än de egentligen klarar av. Detta leder till skador som varar för livet och de går ofta även en plågsam död till mötes.
Att äta vegetariskt är dock inte den enda utvägen från just dessa problem. Genom att välja KRAV- märkt kött eller genom att köpa ditt kött direkt från en småskalig gård föregår du med gott exempel och stödjer inte industriell djurhållning. Exempel på ställen som erbjuder kött av långsamt och naturligt uppväxta djur i Värmland är Tranhems Gård och Grön Ko. I nästa inlägg kommer mer information om hur en KRAV-märkt gård fungerar samt fler tips från WSPA om hur du väljer mat med omsorg.
Källa:
http://www.wspa.se/wspa_arbete/lantbruksdjur/det_intensiva_lantbruket.aspx
//Sofi
