Att smälla i sig ett par ägg på morgonen utan eftertanke är något alla säkerligen gör ibland, men till och med hönor far illa på vissa ställen och det har numera myntats ett begrepp kallat djurfabrik. En förutsättning för att en kött-eller äggproducerande gård ska kallas för en djurfabrik är att ekonomisk effektivitet står i centrum och att frågan om djurens hälsa hamnar i skymundan, med andra ord förekommer industriell djurhållning. Djurfabriker kännetecknas alltså av en inte särskilt angenäm hantering av djuren och här tänker jag ta upp några exempel på den hantering som kan förekomma där.

Tre fjärdedelar av alla värphöns i världen tvingas bo i trånga burar med ungefär tre till fyra andra hönor. De kan aldrig sträcka ut sina vingar eller över huvud taget röra sig naturligt. Även några av deras viktigaste naturliga beteenden tas ifrån dem, bland annat att lägga ägg i ett rede och söka föda på ett naturligt sätt. För att undvika konflikter med andra hönor klipps en tredjedel av näbben av och bristen på rörelse samt den snabba takten av äggläggande gör skelettet skört.

Majoriteten av alla mjölkkor tvingas fortfarande att stå uppbundna största delen av deras liv vilket ger liknande problem som hos hönorna. På grund av rörelsehindringen får de ofta problem med ben och klövar. Den överdrivna mjölkproduktionen, som uppnåtts genom bland annat avel och extra näringsrikt foder, leder till exempel till juverinflammationer. Ett annat sätt att producera mjölk snabbt på är att korna insemineras regelbundet och att kalvarna i tidig ålder separeras från deras mammor vilket självklart orsakar stress för båda. Kalvarna tvingas sedan stå i trånga utrymmen och får inte deras behov ordentligt tillgodosedda.

Dräktiga suggor i djurfabriker är ofta fastspända under största delen av sina liv. De kan då inte ens vända på sig vilket skapar både fysiska problem liknande de ovan nämnda men även psykiska problem. Fixering av suggor är som tur är inte tillåtet i Sverige men detta förekommer ofta i de flesta andra länder i världen.

Gemensamt för alla djur som produceras i djurfabriker är alltså att de sällan ser ens en glimt av dagsljus under sina liv. De trängs i kalla lokaler och tas ifrån alla naturliga sätt att finna föda. Genom avel och foder tvingas de producera mer mjölk, ägg eller ungar än de egentligen klarar av. Detta leder till skador som varar för livet och de går ofta även en plågsam död till mötes.

Att äta vegetariskt är dock inte den enda utvägen från just dessa problem. Genom att välja KRAV- märkt kött eller genom att köpa ditt kött direkt från en småskalig gård föregår du med gott exempel och stödjer inte industriell djurhållning. Exempel på ställen som erbjuder kött av långsamt och naturligt uppväxta djur i Värmland är Tranhems Gård och Grön Ko. I nästa inlägg kommer mer information om hur en KRAV-märkt gård fungerar samt fler tips från WSPA om hur du väljer mat med omsorg.

Källa: 
http://www.wspa.se/wspa_arbete/lantbruksdjur/det_intensiva_lantbruket.aspx


//Sofi